Då och nu
De tre största sf författarna är Arthur C Clarke, Isaac Asimov och A E Van Vogt. Den fjärde stora är Robert Heinlein. De tre största hade sin storhetstid under 40- och 50-talet. Då skrevs de stora romanerna som skapat genren. Idag är Sf mer gjort för andra medier med serier som Star Trek och filmserier som Alien. Nu skrivs det mycket SF men de översätts inte till svenska längre. Genren har således bytt forum.
Asimov
Clarke
Van Vogt
Isaac Asimov
Isaac Asimov föddes som Issak Judah Ozimov den 2 januari 1920 i Petrovichi i Ryssland. När han var tre år emigrerade familjen till USA och där växte han upp i New York.
Han tog sin examen 1939 vid Columbia University och doktorerade i kemi 1948. Han fick därefter anställning vid Boston University där han kom att stanna. Hans framgångar med sina romaner gjorde att han fick undervisningsfritt från 1958 så han kunde skriva på heltid.
Biografi
Han skrev romaner fram till 1958 då han satsade på populärvetenskapliga verk. Asimov skrev också under psuedonymerna H.B. Ogden och Paul French. Han återgick till romaner under 1980-talet fram till sin död 6 april 1992. Det tragiska med hans död är han dog i Aids efter fått HIV-smittat av blod under en bypass operation. Han skrev totalt ca 300 böcker under sitt verksamma liv. Det finns således en mängd böcker att läsa. Han var en ivrig anhängare till MENSA där han var medlem.
Redan 1941kom vad som vissa betraktar som den bästa science fiction-novellen någonsin, Stjärnmörker; en historia om en planet som är en del av ett komplicerat stjärnsystem, med natt bara en gång vart 2 000:e år. Han fortsatte att skriva ett flertal klassiker som Stiftelsetriologin och Jag, Robot. Han kompletterade Robotböckerna och Stiftelseböckerna med flera romaner så alla ingår i en serie. Jag, Robot har filmatiserats så sent som år 2004.
Efter sin död har ett antal författare fått familjens godkännande och komplettrat Stiftelseserien men ett flertal mellanliggande verk om Hari Seldon. Dessa finns inte översatta till svenska och tas därför inte upp i Bibliografin.
Utmärkelser
1972 belönades han med Nebulapriset för romanen Själva gudarna och 1976 för långnovellen Tvåhundraårsmannen i novellsamlingen Främling i Paradis.t.. Han blev 1986 vald till Damon Knight Memorial Grand Master Award.
Bibliografi: Rekommenderade böcker.
Stiftelseromanerna
Preludium till Stiftelsen 1988
Hari Seldon och Stiftelsen 1993
Stiftelsen 1951
Stiftelsen och imperiet 1952
Den segrande stiftelsen 1953
Stiftelsen och tiden 1982
Stiftelsen och jorden 1986
Robot romaner och noveller
Jag, Robot 1950
De andra robotarna 1964
Robotdrömmar 1 1986
Robotdrömmar 2 1986
Stålgrottorna 1954
Den nakna solen 1957
Död Robot 1983
Den okända lagen 1985
Filmografi:
Stjärnmörker 1988
200-årsmannen 1999
Stjärnmörker 2000
Jag, Robot 2004
Arthur C Clarke
Arthur Charles Clarke, född 16 december 1917 i Minehead, Somerset, död 19 mars 2008 i Colombo pga av andningsproblem, var en brittisk-lankesisk science fiction-författare. Han tog examen i fysik och matematik vid King's College i London.
Clarke arbetade några år som revisor innan han mellan åren 1941 till 1946 tjänstgjorde i Royal Air Force.
1988 fick han diagnosen post poliosyndrom och blev därefter tvungen att använda rullstol. Inför sin 90-årsdag spelade han in en video med sina reflektioner och tog farväl av vänner och fans. Han bodde sedan 1956 i Colombo, Sri Lanka. Han överlevde tsunamikatastrofen i december 2004 men fick sin dykarskola förstörd.
Clarke har skrivit ca 100 böcker totalt och han skrev vissa verk under pseudonymerna Charles Willis och E.G. O'Brien.
Biografi
Som författare hyllas Clarke framför allt för att ha bundit ihop SF-fältet med mänskliga frågor och filosofi, samtidigt som han med sin bakgrund inom matematik och fysik skrev verklighetstrogen science fiction.
Clarke var den som väckte idén till satellitkommunikation, det vill säga att använda geostationära satelliter för att överföra radiosignaler. Geostationära banan kallas ibland för Clarkebanan då han 1945 lade fram förslaget att satelliter kunde placeras där.
Hans författarskap omfattade allt från rena science fiction noveller och romaner till populärvetenskapliga böcker till ren forskning. Han var mångsidig och rönte framgångar inom alla områdena.
Hans mest kända verk är 2001 - ett rymdäventyr som skrevs som en roman samtidigt som filmen med samma namn producerades. Romanen The City and the Stars, om hur jorden och mänskligheten kan te sig om 1 miljard år, ger också de mentala djupdykningar som riktigt bra science fiction kan åstadkomma.
Utmärkelser
1972 belönades han med Nebulapriset för kortromanen A Meeting With Medusa, 1973 för romanen Möte med Rama och 1979 för romanen The Fountains of Paradise. SFWA valde att 1985 ge honom utmärkelsen Grand Master, en utmärkelse som senare bytt namn till Damon Knight Memorial Grand Master Award.
Asteroiden 4923 Clarke samt dinosauriearten Serendipaceratops arthurcclarkei från Inverloch i Australien är båda uppkallade efter honom. Dessutom har han fått en rymdsond, 2001 Mars Odyssey, uppkallad efter sina verk. Han skulle adlas av den brittiska drottningen 1998, men rykten om pedofili utbröt och försenade det hela. Det visade sig att dessa rykten var falska och han adlades 2000. Han har även fått många andra mindre kända priser för sitt författarskap.
Det finns till och med ett pris uppkallat efter honom; en belöning till de som mest främjat utforskningen av rymden: Sir Arthur Clarke Award .
Bibliografi. Rekommenderad böcker.
2001 - Ett rymdäventyr 1968
2010 - Andra rymdodyssén 1982
2061 - Tredje rymdodyssén 1988
3001 - Den sista resan 1997
Möte med RAMA 1973
RAMA II 1991
Garden of RAMA 1992
RAMA Revealed 1993
SOS från törstens hav 1961
Sånger från vår fjärran jord 1986
Filmografi
2001 - ett rymdäventyr 1968
A E Van Vogt
Alfred Elton van Vogt, född den 26 april 1912 på en farm i Edenburg, ett ryskdominerat område öster om Gretna, Manitoba, Canada. Han är av hollänsk ursprung. 1944 flyttade han till Hollywood och där mötte han sin första fru Edna på en konferens (Honor at the fourth World Science Fiction Convention) något år senare. Han kom i kontakt med Scientologerna och ledaren Hubbard. Där kom flera år av hans liv att kretsa kring andra saker än författarskapet. Han gifte sig en andra gång och hans andra änka Lydia och en medförfattare kom att skriva klart Slan Hunter från kladdar och minnesanteckningar och fullbordade därmed hans serie om Slan.
Han avled 26 januari 2000 i Los Angeles, USA av Alzheimer. Han skrev ett hundratal böcker och noveller.
Biografi
Under 1940-talet skrev van Vogt företrädesvis noveller i stort antal. Ett undantag är Slan som publicerades som serie i en tidning redan under september - december 1940. Flera av hans senare berömda romaner är ihopskrivna samlingsverk av några sådana tidigare noveller.
Han skrivsätt var att skriva flera noveller/ böcker samtidigt med totalt olika innehåll.
Världen och Noll-A och Spelarna och Noll-A som skrevs i slutat av 1940 talet och Segraren och Noll-A 3 som skrevs i början av 1980 är hans enda längre serie och hans mest berömda böcker. Böckerna handlar om en icke Aristotelisk logik. Svårt att beskriva det men är enkelt att förstå om man läser böckerna.
Hans böcker är väldigt tidigt tekniskt inriktade och till exempel Transportern som finns i Star Trek serien kommer därifrån. Han har även inspirerat många författare inom genren.
Utmärkelser
1980 fick Van Vogt en Casper Award för sitt livsverk som science fiction författare. 1995 fick han the Damon Knight Memorial Grand Master Award av the Science Fiction Writers of America. 1996 ärades van Vogt två gånger : the World Science Fiction Convention gav honom ett spaciellt pris för sex decennier av ”gulderans science fiction” och the Science Fiction and Fantasy Hall of Fame gav honom medlemskap i den exklusiva klubben med endast fyra medlemmar då och den har 48 medlemmar idag. Han fick dock aldrig Nebulapriset.
Bibliografi Rekommenderade böcker
Vapenhandlarna från Isher 1947
Väktarna från Isher 1951
Världen och Noll A 1948
Spelarna och Noll A 1956
Segraren och Noll A 1984
Slan 1946
Slan Hunter 2007